प्रहृष्टकोयष्टिककोकिलस्वनैर्विनादितं तं वसुधाधरं शिवम्।
मृगैश्च मतैर्बहुभिश्च कुञ्जरैः सुरम्यमासाद्य समावसाश्रयम्॥
prahṛṣṭa-koyaṣṭika-kokila-svanair
vināditaṁ taṁ vasudhādharaṁ śivam
mṛgaiś ca mattair bahubhiś ca kuñjaraiḥ
suramyam āsādya samāvasāśrayam
prahṛṣṭa-koyaṣṭika-kokila-svanaiḥ = with the sounds of delighted ṭiṭṭibha and kokila birds 3; vināditam = resounding; tam = that; vasudhādharam = mountain; śivam = auspicious; mṛgaiḥ = deer; ca = and; mattaiḥ = intoxicated; bahubhiḥ = many; ca = and; kuñjaraiḥ = elephants; suramyam = pleasant with; āsādya = after reaching; samāvasa = and reside there; āśrayam = take shelter of that place.
After reaching that auspicious mountain resounding with the sounds of delighted ṭiṭṭibha and kokila birds and pleasant with deer and many intoxicated elephants, take shelter of that place and reside there.
[1] go-madhuparkārho vedādhyāyy ācārya ṛtvik snātako rājā vā dharma-yuktaḥ.
[2] aupayikaṁ yuktam. (Amara)
[3] koyaṣṭika-ṭiṭṭibhakaḥ. (Amara)