निमित्तानि च घोराणि दृश्यन्तेऽद्य बहूनि च।
इत्येवं चिन्तयन्रामः श्रुत्वा गोमायुनिःस्वनम्॥
आत्मनश्चापनयनान्मृगरूपेण रक्षसा।
आजगाम जनस्थानं राघवः परिशङ्कितः॥
nimittāni ca ghorāṇi dṛśyante ’dya bahūni ca
ity evaṁ cintayan rāmaḥ śrutvā gomāyu-niḥsvanam
ātmanaś cāpanayanān mṛga-rūpeṇa rakṣasā
ājagāma janasthānaṁ rāghavaḥ pariśaṅkitaḥ
nimittāni ca = omens; ghorāṇi = terrible; dṛśyante = are seen; adya = now; bahūni = several; ca = and; iti evam = such; cintayan = were the thoughts; rāmaḥ = of Śrī Rāma; śrutvā = when He heard; gomāyu-niḥsvanam = the howl of the jackal; ātmanaḥ ca = after He; apanayanāt = had been lead away [from His āśrama]; mṛga-rūpeṇa = in the form of a deer; rakṣasā = by the rākṣasa; ājagāma = departed; janasthānam = to Janasthāna; rāghavaḥ = Rāghava; pariśaṅkitaḥ = in a state of apprehension.