तं चापि समनुज्ञाप्य धर्मज्ञः सीतया सह।
राघवः शोकेसम्मूढो जननीमभ्यवादयत्॥
taṁ cāpi samanujñāpya dharmajñaḥ sītayā saha
rāghavaḥ śoka-sammūḍho jananīm abhyavādayat
tam ca api = Daśaratha; samanujñāpya = after taking permission from; dharmajñaḥ = knew dharma; sītayā saha = and Sītā-devī; rāghavaḥ = Rāghava; śoka-sammūḍhaḥ = and He caused the people to become perplexed in distress; jananīm = unto His mother; abhyavādayat = He offered respectful obeisances.
Rāghava knew dharma and He caused the people to become perplexed in distress. After taking permission from Daśaratha, He and Sītā-devī offered respectful obeisances unto His mother.1
1 Rāmāyaṇa-bhāva-dīpa: śoka-sammūḍhaḥ śokena sammohayati vaicityaṁ prāpayati janān iti vā. śokayatīti śokaḥ. sammūḍha ity atrāpy evaṁ. tataḥ karmadhāraya iti vā.