Canto 3 -
Araṇya-kāṇḍa
Chapter 63: Rāma’s Pain of Separation from Sītā
Text 3.62.20

इतीव सौमित्रिमुदग्रपौरुषं ब्रुवन्तमार्तो रघुवंशवर्धनः।
न चिन्तयामास धृतिं विमुक्तवान्पुनश्च दुःखं महदभ्युपागतम्॥

itīva saumitrim udagra-pauruṣaṁ
bruvantam ārto raghu-vaṁśa-vardhanaḥ
na cintayām āsa dhṛtiṁ vimuktavān
punaś ca duḥkhaṁ mahad abhyupāgatam

iti iva = thus; saumitrim = while Lakṣmaṇa; udagra-pauruṣam = the greatly courageous; bruvantam = spoke; ārtaḥ = in distress; raghu-vaṁśa-vardhanaḥ = the enhancer of the Raghu dynasty; na cintayām āsa = disregarded Him; dhṛtim = His composure; vimuktavān = Lord Rāma lost; punaḥ = again; ca = and; duḥkham = anguished; mahat = greatly; abhyupāgatam = became.

While the greatly courageous Lakṣmaṇa spoke thus, the enhancer of the Raghu dynasty disregarded Him in distress. Lord Rāma lost His composure and again became greatly anguished.

[1] raktaṁ tu candranaṁ vidyāl lohitaṁ haricandanam.